Både ris och ros när Mynak avvecklas

Färre myndigheter var regeringens utgångspunkt när Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, föreslogs bli en del av Arbetsmiljöverket. Regeringen hoppades effektivisera och få lägre kostnader.

I november 2023 gav regeringen myndigheterna själva i uppgift att föreslå hur en sammanslagning skulle gå till.

I mars 2024 kom svaret. Regeringen kunde bäst nå sitt mål om Mynak avvecklades och blev en del av Arbetsmiljöverket. En viss ekonomisk besparing kunde göras inom framför allt administration och myndighetsförvaltning. Inga andra förslag än en sammanslagning övervägdes eftersom det inte ingick i uppdraget, påpekade myndigheterna i sin rapport. Förslaget gick ut på remiss.

Regeringen slog sedan i höstas, i budgeten för 2025, fast att sammanslagningen skulle göras.

I början av februari fick de inblandade myndigheterna nya uppdrag. Nu var det dags att förbereda samgåendet. I besluten skriver regeringen att arbetsmiljöpolitiken kan stärkas genom en ökad närhet mellan forskningsbaserad kunskap och praktik i form av regler och tillsyn, och att en besparing kan göras.

Allt om arbetsmiljö har gått igenom remisssvaren och finner att en majoritet av remissinstanserna inte säger nej till en sammanslagning. 11 av de 34 inkomna svaren är positiva, nio har inga synpunkter eller avstår. Ingen avstyrker helt. Men från fackligt håll är kritiken omfattande och medskicken många.

Kritiken är särskilt stor mot att inga alternativ till en sammanslagning har utretts. Fackförbundet ST säger varken ja eller nej och anser att beslutsunderlaget är otillräckligt. Fler alternativ skulle ha prövats, utredningen borde ha gjorts av någon annan än de inblandade myndigheterna och längre tid hade behövts för uppdraget. Även Offentliganställdas Förhandlingsråd, OFR, där ST är ett av 13 medlemsförbund, är kritiska mot processen.

– Vi anser att det fattas ett steg innan myndigheterna fick det här uppdraget. Sammanslagningen borde ha föregåtts av en analys. Det kan ju finnas andra kreativa förslag som att slå ihop Mynak med någon annan forsknings- eller utvärderingsinstitution eller dela upp verksamheten. Men sådana förslag prövades aldrig, säger Erik Hallsenius, arbetsmiljöexpert på OFR.

Och tillägger:

– Vi beklagar detta.

Erik Hallsenius Foto: Margareta Bloom Sandebäck

OFR har flera invändningar och menar att det inte är självklart att regeringen når sina mål. Den största farhågan handlar om Mynaks och Arbetsmiljöverkets olika uppdrag, där verkets uppdrag handlar mer om regelefterlevnad och inspektion och Mynaks mer om främjande och friskfaktorer.

– Vi ser en risk att den typen av forskning och kunskapsöversikter som Mynak gjort blir mer instrumentella när de hamnar i Arbetsmiljöverkets sfär. Det kan bli lättare att ta initiativ till forskning som servar regelgivning, regeluppföljning och inspektion och den typen av frågor.

OFR påpekar i sitt remissvar att det är centralt för arbetslivets utveckling att de bägge myndigheternas olika ingångar till arbetsmiljöfrågorna får leva vidare. OFR skriver också att det är särskilt viktigt för den statliga sektorn eftersom parterna där inte finansierar egen forskning inom det område som varit Mynaks uppdrag.

Erik Hallsenius är också orolig för Mynaks arbete med att stärka mer utsatta grupper i arbetslivet. Han nämner bland annat Mynaks riktlinjer kring hälsofrämjande insatser och arbetsanpassning för yrkesverksamma som lever med autism eller ADHD, rapporter om funktionsnedsättningar och arbetsmiljö och minoritetsstress i arbetslivet.

– Det här är ett viktigt arbete där jag tycker att Mynak har agerat kompensatoriskt.

Erik Hallsenius menar att det är svårt att driva fram partsgemensamt arbete för grupper med svagare förankring på arbetsmarknaden eftersom det ofta krävs att arbetsgivarna tar ett ökat ansvar för personerna. Han påpekar också att parterna, via sitt gemensamma bolag Afa, fokuserar på det försäkrade arbetstagarkollektivet och inte på grupper i utkanten av arbetsmarknaden.

Liksom många av remissinstanserna och även myndigheterna själva, menar OFR att Mynaks uppdrag att utvärdera arbetsmiljöpolitiken bör ges till någon annan myndighet.

– Man utvärderar inte sig själv. Jag tycker att det är tydligt att det här inte är genomtänkt.

Nu hoppas Erik Hallsenius på tydliga instruktioner och ett regleringsbrev till den nya sammanslagna myndigheten där det framgår att Mynaks uppdrag inte trängs undan.

– Det här var ingenting vi önskade. Men när det nu är så här så får vi göra det bästa av det.

Karin Fristedt Foto: Knut Capra Pedersen

Även den fackliga centralorganisationen Saco hade önskat mer från regeringen.

– Det hade varit bra om det hade gjorts en bredare organisationsutredning där man kunnat utreda om en sammanslagning var lämplig eller inte. Då hade man kunnat pröva och övervägt andra alternativ och lösningar, säger Karin Fristedt, arbetsmiljöutredare på Saco.

Vad hade det gjort för skillnad?

– Det är en principfråga att man ser över vad som är den bästa lösningen. Nu hade man helt enkelt bestämt redan i förväg att förslaget skulle visa på hur en sammanslagning skulle genomföras.

Saco påminner om att Mynak bara varit verksamt i sex år. Myndigheten tillkom efter att flertalet av arbetsmarknadens parter drev på för att det skulle startas ett nytt arbetsmiljöcentrum efter att Arbetslivsinstitutet lades ned 2007. Då ansåg många remissinstanser, bland andra Saco, att det var betydelsefullt att ett sådant kunskapscentrum blev fristående och självständigt.

Karin Fristedt, som skrivit Sacos remisssvar, ser ändå fördelar med att Mynaks uppdrag inom forskning, analys och kunskapsspridning flyttar in hos Arbetsmiljöverket.

Hon hoppas att det kan bidra till en mer effektiv tillsyn och inspektion. Samtidigt ser hon en risk att den lilla myndigheten försvinner i den stora. Det krävs att Mynaks uppdrag med mer fokus på friskfaktorer, hälsofrämjande och kunskapsuppbyggnad får ta plats, trots att det inte är en del av Arbetsmiljöverkets kärnverksamhet. För det är tillräcklig finansiering viktigt. Arbetsmiljöverket och Mynak påpekar själva, i sin rapport till regeringen om sammanslagningen, att det annars finns en risk att det som i dag är Mynaks uppdrag kommer att minska i volym och kvalitet och att kunskapsspridningen blir mindre omfattande. Saco och fler andra remissinstanser delar den bedömningen.

Arbetsmiljöverket och Mynak har också själva påpekat att myndigheternas olika fokus – den ena på kontroll och inspektion och den andra på främjande och kunskapsspridande – riskerar att skapa konflikt i olika ställningstaganden som den nya myndigheten behöver göra. De efterlyser därför tydliga instruktioner från regeringen. Saco gör detsamma.

Liksom Erik Hallsenius på OFR påpekar Karin Fristedt att Mynak tagit fram rapporter om ämnen som kränkande särbehandling, minoritetsstress och god arbetsmiljö för hbtqi-personer och även riktlinjer och guider.

– Det är viktigt att det här får fortsätta och att Mynak får behålla den här bredare ingången. Men om man får göra det eller inte, det vet vi inte.

Hur menar du då?

– Det här är en av de saker som behöver skrivas in i Arbetsmiljöverkets instruktioner. Och hur de skrivningarna kommer se ut vet vi inte än.

Arbetsmiljöverket har också redan tidigare fått många nya uppdrag som ansvar kring utstationering, visselblåsning och arbetslivskriminalitet.

– Även om Mynak tillför så är det här förstås en utmaning, säger Karin Fristedt.

Enligt Saco är argumenten för en sammanslagning förhållandevis svaga och det finns ett flertal risker och utmaningar. Saco är också tveksam till om sammanslagningen ger den effektivisering regeringen vill uppnå.

Men ni säger inte nej?

– Nu har man bestämt att det blir så här och då får vi gilla läget. Jag tror ändå att det kan bli bra om man lyssnar på våra medskick. Vi har framfört våra synpunkter och också tryckt på vid gemensamt samråd med både Mynak och Arbetsmiljöverket.

Har de lyssnat?

– Den kommunikation vi får från Arbetsmiljöverket är positiv och öppen.

Och från regeringshåll?

– Har vi inte hört så mycket. Det som har kommit är beslutet nu i februari om vilka delar som ska till Arbetsmiljöverket och vilka som ska till Karolinska.

Inte heller den fackliga centralorganisationen TCO tror att en sammanslagning gör att regeringen uppnår sina mål om ökad effektivitet och lägre kostnader. Arbetsmiljöverket har redan många uppdrag och TCO har i flera år påtalat risken med att centrala kärnuppdrag som tillsyn och inspektion blir allt svårare att prioritera. Fler olycksfall i arbetslivet och hög stressrelaterad ohälsa gör att myndigheten behöver fokusera på de problemen snarare än på interna processer och omorganisering.

TCO skriver i sitt remissvar att de inte finner starka argument för förslaget, men att de kan acceptera det. De ser dock flera risker som behöver hanteras och är oroliga för att respektive kärnuppdrag riskerar att försvagas. Hur riskerna tas om hand påverkar om det är lämpligt att genomföra samgåendet eller inte.

TCO menar också att två myndigheter inom arbetsmiljöområdet har varit positivt och lett till ”en sorts 'positiv konkurrens' som gynnat området i stort”.

Mer positiva tongångar kommer från de sju arbets- och miljömedicinska klinikerna även om de önskar att uppdraget kring vilken forskning som ska bedrivas i den nya myndigheten framöver behöver utredas vidare. Liksom även hur samarbetet med extern vetenskaplig kompetens ska fungera.

Cecilia Andersson Foto: Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv tillhör också de mer positiva. Organisationen är både positiv till att myndigheterna slås samman och hur det ska göras. Mer kunskap om arbetsmiljöfrågorna på samma ställe är bra och kan leda till positiva synergier hos den nya myndigheten, menar Svenskt Näringsliv. Organisationens många medlemmar har länge önskat en mer stödjande och vägledande arbetsmiljömyndighet och med Mynaks uppdrag att sprida kunskap och forskning kan det bli verklighet.

– Det hoppas vi på. Absolut, säger Cecilia Andersson, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

Den förhoppningen stöds också av exempelvis arbetsgivarorganisationen Fremia vars medlemmar arbetar inom den idéburna välfärden.

Svenskt Näringsliv hoppas också få ett större gehör för medlemmarnas behov när Mynak blir en del av Arbetsmiljöverket.

– Vi tycker inte att Mynak har fungerat riktigt bra som egen myndighet. När man har gjort kunskapssammanställningar har man inte riktigt lyssnat på det som vi ser att det finns behov av.

Att det skulle kunna uppstå en krock mellan Mynaks stödjande och förebyggande uppdrag och Arbetsmiljöverkets inspekterande och kontrollerande oroar inte Svenskt Näringsliv.

– Nej. Vi tror absolut att det kan fungera tillsammans. Vi har i tidigare rapporter lyft fram att Skatteverket lyckats väldigt bra med att vara både stödjande och inspekterande, säger Cecilia Andersson.

Men även Svenskt Näringsliv menar att det är viktigt att regeringen är tydlig i kommande regleringsbrev och instruktioner så att de bägge myndigheternas nuvarande uppdrag ges plats.

Cecilia Andersson anser inte att det är ett problem att regeringens utgångspunkt var en sammanslagning av myndigheterna och tycker att det har funnits gott om tid att föra fram en avvikande åsikt.

När det gäller de uppdrag som Mynak haft om företagshälsan har dock Svenskt Näringsliv en rad frågetecken. Cecilia Andersson menar att det redan funnits oklarheter kring uppdraget att främja kompetensförsörjningen inom företagshälsovården.

– När vi har frågat så verkar det som att KI (Karolinska Institutet, reds anm) ska ta hand om kompetensförsörjningen av läkarna. Men det finns andra kompetenser. Vi har rest den här frågan och ser att det fortfarande finns oklarheter.

Cecilia Andersson nämner att Mynak haft en sammanhållande roll för att få i gång utbildningar för arbetsmiljöingenjörer men att hon inte vet vem som ska göra det framöver. Det är också i dagsläget oklart vem som ska ansvara för att ta fram riktlinjer med metoder för företagsvården, menar Cecilia Andersson.

– Det här är viktigt. Det är riktlinjer för hur företagsvården ska arbeta evidensbaserat. Behovet av nya riktlinjer måste i första hand komma från företagshälsovården, så vi menar att det vore bättre om företagshälsovården och arbets- och miljömedicinklinikerna tillsammans skulle hålla i och ansvara för att ta fram riktlinjerna.

Ni är ju positiva i stort, men säger dock nej, liksom många andra remissinstanser, till att Arbetsmiljöverket ska utvärdera reformer inom arbetsmiljöpolitikområdet. När jag har frågat Arbetsmarknadsdepartementet svarar de att så kommer det ändå att bli. Hur ser du på det?

– De flesta statliga reformer inom det här området kommer ju att vara Arbetsmiljöverket som genomför. Vi tycker att det är väldigt olämpligt om Arbetsmiljöverket utvärderar sig själv och kommer att fortsätta att framföra det i så fall.