Höga GDPR-böter skrämmer arbetsgivare

Frågan om vilka uppgifter ett skyddsombud har rätt till i rehab- och arbetsanpassningsärenden är gammal och skapar konflikter. Det framgår av Allt om arbetsmiljös genomgång i nummer 1/2025.

I mitten av november stämde fackförbundet IF Metall arbetsgivaren Boliden Mineral och arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna till Arbetsdomstolen efter att huvudskyddsombudet på kopparsmältverket inte fått ut uppgifter om sjukskrivna. Många hoppas nu att domstolen ska ge svar.

Conny Lundberg är ombudsman på IF Metall. Han har inte varit med i just ärendet på Boliden men hjälper skyddsombud som inte kommit överens med arbetsgivare. Han ser fler tvister på central nivå än tidigare. GDPR är ett skäl, men slimmade organisationer med stressade chefer och bolag med utländskt ägande och dålig koll på reglerna i Sverige spelar också in, menar han. Liksom att LO-TCO Rättsskydd har hållit utbildningar för fackligt förtroendevalda om rättigheter och skyldigheter.

– Även om det fanns problem tidigare med personuppgiftslagen blev det mer påtagligt i och med GDPR. Det kan hänga ihop med att arbetsgivarna såg de höga sanktionsavgifterna och blev oroliga, säger Conny Lundberg.

– Ett nej från arbetsgivaren kan också vara ett brott mot våra kollektivavtal, tillägger han.

Är det ett stort problem med skyddsombud som inte får ta del av handlingar i just rehabiliterings- och arbetsanpassningsärenden?

– Jag tror att det är ganska stort. Jag ser ju inte de lokala förhandlingarna där det löser sig, men jag märker att de ökar på central nivå.

För Conny Lundberg är det självklart att skyddsombuden har en viktig roll i rehabiliterings- och anpassningsärenden och att de har rätt att få ta del av uppgifter som namn på den som är sjukskriven och arbetsplats.

– Men det är viktigt med integriteten. Jag brukar alltid, på mina utbildningar, lära ut att ombuden inte ska begära mer uppgifter än vad som verkligen behövs.

Hans erfarenhet är att det oftast går att komma överens och att det oftast innebär att han får arbetsgivaren att förstå att skyddsombuden har rätt.

– Arbetsanpassning blir ofta en följd av rehabilitering. Det betyder att arbetsuppgifter kan behöva förändras vilket även kan påverka andra. Det är viktigt att titta på helheten på arbetsplatsen. Om skyddsombudet inte vet vem personen är eller var den arbetar blir uppdraget omöjligt.

Även Johan Thörn, advokat specialiserad på att företräda arbetsgivare i frågor som rör arbetsrätt och dataskydd, tror att arbetsgivare oftare hänvisar till GDPR än vad som egentligen är befogat.

– Arbetsgivare vill inte stå för en eventuell felbedömning i ett enskilt fall. Då kan det var säkrare att säga – vi kan inte lämna ut det här på grund av GDPR. Det kan bli en feltillämpning i vissa fall.

Risken för höga sanktionsavgifter för brott mot GDPR ligger bakom, tror han.

– De kan uppleva att de tvingas att välja mellan att riskera kollektivavtalsbrott och brott mot arbetsmiljölagen kontra att åka på mångmiljonböter. Det blir lite som att välja mellan pest och kolera.

Johan Thörn konstaterar att frågan om vilka uppgifter en arbetsgivare ska lämna till ett skyddsombud ytterst handlar om vad som ingår i skyddsombudets uppdrag. Både arbetsmiljölagen och eventuella kollektivavtal som kan ge skyddsombud ytterligare rättigheter har betydelse, men även GDPR. Hans råd för att undvika tvister i komplexa frågor är mer samverkan.

– Det här är en oklar fråga och då kan fack och arbetsgivare skapa klarhet sinsemellan. De kan komma överens lokalt. Det går att teckna ett lokalt kollektivavtal eller samverkansavtal där man kommer överens om vad skyddsombuden ska ha rätt till. Sen kommer man inte ifrån att man måste hantera uppgifterna i enlighet med GDPR.

I den gamla tvistefrågan om rehabilitering och arbetsanpassning är det fackliga företrädare som vill ha tillgång till personliga uppgifter, och menar att GDPR inte är ett hinder, och vilka arbetsgivare som håller emot. Men den uppdelningen är inte självklar, påpekar Johan Thörn.

– Under pandemin ville arbetsgivare registrera vilka som var vaccinerade. De hänvisade till att de genom arbetsmiljölagen var skyldiga att förebygga sjukdom och ohälsa. Då var facket på andra sidan och sa att det här är integritetskänsligt.

Johan Thörn menar att frågor om GDPR:s påverkan i arbetslivet blir allt vanligare. De kan handla om vilka uppgifter som får lämnas till fackliga företrädare och hur man kan övervaka medarbetare som misstänks för oegentligheter.

– Vi ser mer och mer av det här. Jag tror att det hänger ihop med att facken och arbetsgivarna har börjat lära sig mer om dataskyddslagstiftningen.

Allt om arbetsmiljö har sökt företrädare för arbetsgivarorganisationer för att höra om deras syn på skyddsombudets roll i rehabiliterings- och anpassningsärenden. Vi har också velat fråga om arbetsgivare oftare säger nej till skyddsombud och hänvisar till GDPR, något som bland annat LO-TCO Rättsskydd hävdat.

Svenskt Näringsliv och Almega svarar att de inte känner till hur det ser ut och därför inte kan svara. Industriarbetsgivarna vill inte svara på några frågor om rehabilitering i och med stämning mot dem i Arbetsdomstolen. Teknikföretagen och SKR meddelar via mejl att de avstår intervju.