Osa-frågor viktiga för akademiker

En tredjedel av befolkningen i ålderarna 25–64 år har minst treårig eftergymnasial utbildning, enligt statistik från Statistiska centralbyrån. För akademikerförbundet Akavia, är den psykosociala arbetsmiljön, där stress och hög arbetsbelastning ingår, den viktigaste arbetsmiljöfrågan i valrörelsen.

Pelle Ahlin Olofsson Foto: Åsa Hafmar

– För våra medlemmar är problemet ofta att arbetsbördan är övermäktig. Långvarig stress har en väldigt negativ påverkan på individer och är en av de främsta anledningarna till att man blir sjukskriven, säger Pelle Ahlin Olofsson, sakkunnig i arbetsmarknadsfrågor hos Akavia.

För att hantera den psykosociala arbetsmiljön uppmuntrar förbundet arbetsgivarna att regelbundet stämma av med sin medarbetare hur arbetsbelastningen är och informera om vilket stöd som finns vid behov.

Pelle Ahlin Olofsson betonar också vikten av att det finns resurser, som tillräckligt med tid, när ansvar delegeras till en anställd. Annars riskerar medarbetarna att känna att de inte gör ett bra jobb.

– De kan behöva stressa alldeles för mycket för att hantera situationen.  Det kan också leda till att de tvingas slarva med jobbet, vilket kan leda till etisk stress.

För akademiker är möjligheten att påverka sin arbetssituation viktig för att må bra på jobbet, enligt Pelle Ahlin Olofsson.

– För Akavias medlemmar är det en friskhetsfaktor att i så hög mån som möjligt kunna besluta var, när och hur de ska jobba, säger han.

Vissa arbetsgivare har begränsat möjligheten att arbeta hemma på senare tid.

– Vi vet att det sker. Men våra undersökningar visar att det fortfarande är väldigt vanligt att våra medlemmar både kan och jobbar hemifrån. Vi skulle se det som en negativ utveckling om arbetsgivare begränsade flexibiliteten. Våra medlemmar behöver ibland kunna arbeta ostört hemma, säger Pelle Ahlin Olofsson.

Han är också tydlig med att distansarbete inte påverkar arbetsgivarnas arbetsmiljöansvar.

– Det är viktigt att de kan stötta medarbetare som väljer att jobba hemma, till exempel ha koll på att de inte alltid är uppkopplade och se över deras fysiska arbetsmiljö.

Förbundet anser även att det är viktigt att se våld i nära relationer som en arbetsmiljöfråga.

– Det är ett allvarligt samhälls- och jämställdhetsproblem. Frågan är komplex, men vi tror att arbetsgivaren kan göra väldigt mycket för att hjälpa dem som är utsatta.

Akavia tycker också att det är viktigt att Arbetsmiljöverket uppdaterar och moderniserar arbetsmiljöföreskrifterna för att de bättre ska fånga risker i dagens arbetsmiljö, som digitala hot, otillåten påverkan och ensamarbete.

– Samhället förändras. Vi vill att föreskrifterna ska svara mot nya risker i så stor mån som möjligt. Nu väntar vi på den nya arbetsmiljöstrategin och ser hur den blir, säger Pelle Ahlin Olofsson.

Petra Lundberg, arbetsmiljöexpert hos arbetsgivarorganisationen Almega, tycker också att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön - det vill säga att ha en rimlig arbetsbelastning, ett tydligt uppdrag och få rätt förutsättningar för att göra sitt jobb - är särskilt viktig för tjänstemän, varav merparten är akademiker.

Petra Lundberg Foto: Gustav Kaiser

– Det är oftast rotorsaken till ohälsa. Man kanske tror att ohälsa beror på stress, men det egentliga problemet är ofta otydlighet om vad vi ska göra.

Därför är det, enligt henne, viktig att arbetsgivaren och arbetstagaren pratar med varandra för att tydliggöra vilket resultat som förväntas, vilka prioriteringar som ska göras vid tidsbrist och vem det går att vända sig till för att få stöd och hjälp.

– Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och ska skapa förutsättningar för arbetstagaren. Men det handlar om att ha en dialog på arbetsplatsen. Hur ska arbetsgivaren veta vad du behöver om du inte säger något?

Även Almega månar om att det finns flexibilitet inom tydliga ramar på arbetsplatserna.

– Jag är inte för detaljstyrning. Det måste vara upp till varje arbetsgivare att komma överens med arbetstagarna i samverkan om vad som är rimligt. Det behövs flexibilitet för att arbetet ska funka.

Hon tycker också att det är viktigt att skyddsombuden informerar arbetsgivaren om arbetsbelastningen är för hög.

– Det händer ju saker på en arbetsplats som arbetsgivaren inte alltid hör, säger hon.

Petra Lundberg konstaterar att det diskuteras inom EU om våld i nära relationer ska bli en arbetsmiljöfråga. Men till skillnad från för Akavia tycker inte Almega det.

– Det är viktigt att fånga upp ohälsa oavsett vad som orsakar den. Våld i nära relationer är snarare ett samhällsproblem, säger hon.

Almega skulle gärna se att politikerna gav Arbetsmiljöverket i uppdrag att vara ett större stöd för arbetsgivarna i deras arbetsmiljöarbete. Hon berättar om hur inspektörer som ser brister i arbetsmiljön påtalar dem, men sällan berättar hur de kan åtgärdas.

– En arbetsgivare, som inte har en hr-avdelning, vet inte alltid riktigt vad de ska göra efter inspektionen. Arbetsmiljöverket skulle kunna vara mer stöttande, säger hon.

Innehållsmässigt tycker hon att arbetsmiljölagen fungerar bra.

Däremot tycker hon lagen, som är från 1977, skulle behöva en språklig uppfräschning.

– Vissa formuleringar är förlegade. Det står att arbetstagaren är en ”han”. De som kommer in på arbetsmarknaden i dag är uppvuxna med olika pronomen. Det kan göra att de inte känner sig inkluderade och inte tar till sig det som står i lagen.