"Samsyn om vårdens utmaningar"

Sjukvården är väljarnas viktigaste fråga i valrörelsen, enligt flera opinionsmätningar.

– Arbetsmiljön i vården borde också vara politikernas viktigaste fråga, eftersom arbetsmiljön återspeglas i den vård vi får, säger Läkarförbundets ordförande Hanna Kataoka.

Hanna Kataoka Foto: Susanne Högdahl

En anledning till att det inte är en större fråga i debatten tror hon är att det finns en samsyn när det gäller vårdens utmaningar hos fack, arbetsgivare och politiker.

För Läkarförbundet är personalbristen inom vården den viktigaste arbetsmiljöfrågan. Avsaknaden av personal gör, enligt Hanna Kataoka, att läkare och andra vårdanställda ofta inte kan gå hem när arbetsdagen är slut. De får dessutom inte någon kompensation för övertiden – varken i ledig tid eller pengar.

– Många kollegor blir utarbetade och borta länge från jobbet på grund av överbelastning.

Arbetsmiljön gör också läkaryrket mindre attraktivt, enligt Hanna Kataoka.

– Över hälften av läkarna längtar bort på något sätt. De siktar på att byta arbetsplats, gå ner i tid eller lämna yrket helt på grund av den höga arbetsbelastningen. Unga väljer inte heller längre läkaryrket i samma utsträckning som tidigare. Det är väldigt skadligt för sjukvården och för Sverige.

Läkarförbundet vill också se läkare på ledande poster på alla nivåer i verksamheter som är anknutna till vården – från myndigheter till sjukhus och vårdcentraler.

– Läkare är den profession som har den högsta medicinska kompetensen och som kan prioritera i pressade situationer. Läkare förstår också vad som måste ingå i kärnverksamheten för att den ska bli säker och är experter på den medicinska helheten. Det är självklart att ÖB är militär. Men så är det inte längre i sjukvården, säger Hanna Kataoka.

Arbetsmiljön påverkas också positivt med fler läkare som chefer, visar Läkarförbundets undersökningar.

– Läkare upplever att de får bättre handledning, att det finns större förståelse för tidsåtgång och behovet av administrativt stöd. De medicinska prioriteringarna blir rätt med en gång och det skapar en tryggare arbetsmiljö.

Regionpolitikerna har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön i vården. För att komma till rätta med underbemanningen gäller det, enligt Hanna Kataoka, bland annat att prioritera rätt.

– Vi har till exempel förlorat miljarder på olika dysfunktionella journalsystem. Det handlar inte alltid om att det behövs mer pengar, utan om att göra rätt saker för de pengar man har, säger hon.

För att förbättra arbetsmiljön inom vården efterlyser Hanna Kataoka också förändringar i Arbetsmiljöverkets tillsynskontroll. Hon anser att det måste kosta mer att göra fel.

– Vi pratar om dyra människoliv - både personalens och patienternas liv och hälsa. Det måste bli sanktioner när man överskrider den lagstadgande arbetstidens övre gräns och gör andra fel. I dag blir det inte alltid det, absurt nog.

Anders Westlund är utredare på Sveriges kommuner och regioner, SKR, den centrala arbetsgivarorganisationen för den offentliga sjukvården i landet.

Han konstaterar att när färre ska ta hand om fler är en god organisatorisk och social arbetsmiljö viktig, både för att locka nya medarbetare till vården och för att de som redan är anställda ska stanna kvar. Kompetensförsörjningen är därför en prioriterad fråga även för SKR.

Anders Westlund Foto: SKR

– Kompetensbrist kan bli en arbetsmiljörisk för personalen om det inte finns utrymme för återhämtning i arbetet.

För att hantera kompetensbristen arbetar SKR bland annat med att underlätta för att fler ska vilja arbeta heltid och längre upp i åldrarna, säger han.

– Det kan handla om hälsosamma scheman, att anpassa arbetsuppgifterna eller att kunna jobba mer som mentor.

Ett annat exempel på hur SKR hanterar kompetensförsörjningsfrågan är att stärka chefernas förutsättningar att göra ett bra arbete, berättar Anders Westerlund.

– Vi vet att cheferna är väldigt avgörande för patientsäkerheten och arbetsmiljön. Det kan till exempel handla om antalet underställda medarbetare, kompetenshöjande insatser och administrativt stöd.

En annan viktig arbetsmiljöfråga för SKR är att ge förtroendevalda politiker utbildningsmaterial om deras arbetsgivaransvar.

– Efter ett val kommer det in många nya politiker. Det kan behövas en kompetenshöjning om arbetsmiljöansvaret och vikten av att tillsätta resurser, mandat och att följa upp arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att ge dem en bra start, säger Anders Westlund.

SKR skulle gärna se att det fanns mer kunskap hos bland annat Arbetsmiljöverket om hur komplex arbetsmiljön i vården är. Kunskapsbristen kan leda till att inspektörerna riktar felaktig kritik mot arbetsgivaren, tror Anders Westlund.

– Bättre kunskap skulle leda till bättre inspektioner tror vi. Och inspektioner är ju till för att förbättra arbetsmiljön.

SKR efterfrågar också mer kunskapsstöd från Arbetsmiljöverket, särskilt när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

– Det är ett väldigt svårt område. Det ska finnas balans mellan krav och resurser. Men hur ska man riskbedöma? Vilka åtgärder krävs? Hur vet man när man är färdig? Mer stöd vid riskbedömning skulle leda till bättre kunskap om vilka åtgärder som är effektiva, säger Anders Westlund.